Senaste Nytt
-
Liten sömnskola

Hur mÄnga Àr vi inte som ligger dÀr nÀstan varje kvÀll och vrider och vÀnder... RÀknar ner hur mÄnga timmar det finns kvar att fÄ sova innan vÀckarklockan ringer... Men likt förbaskat infinner sig inte sömnen... SÀngen blir en fiende istÀllet för en vÀn...
KĂ€nner du igen dig? -
Stress minskar i naturen

Att vistas ute i naturen fÄr stressen att rinna av dig. Det Àr inte bara en kÀnsla, nu Àr det Àven vetenskapligt bevisat. Kombinationen av de olika naturintrycken fÄr oss att koppla av.
Naturen fÄr oss att mÄ bra. Det Àr ord mÄnga kÀnner igen och Àven kan instÀmma i. Det Àr dessutom sant. Men varför? Det handlar i grunden om vÄrt ursprung. MÀnniskans liv startade för tvÄ miljoner Är sedan pÄ den afrikanska savannen. Det Àr bara i 200-300 Är som vi alltmer börjat leva i stÀder, en mycket kort tid i det stora sammanhanget.
-
Ny syn pÄ behandling vid depression

Socialstyrelsen Àndrar sig nu nÀr det gÀller behandling av depression och sÀger att psykodynamisk terapi, Àr lika effektivt som KBT. Sedan Socialstyrelsens riktlinjer kom 2010 har stora delar av svensk psykvÄrd gjorts om för att rikta utbudet mot kognitiv beteendeterapi.
-
Fler unga mÀn söker psykvÄrd

Unga mÀn söker allt oftare psykiatrisk vÄrd, och mÄnga av dom har diagnosen adhd.
Socialstyrelsen har kartlagt hur den psykiatriska vÄrden ser ut i landet, och det visar sig att det fortfarande Àr fÀrre mÀn Àn kvinnor som söker psykiatrisk öppenvÄrd, men att de yngre mÀnnen har ökat i psykvÄrden mellan 2005 och 2010.
Och en stor del av dom har alltsÄ fÄtt diagnosen adhd.
Det Àr i gruppen mÀn mellan 18 och 24 Är som de diagnoserna har ökat. De vÄrdas för hyperaktivitet och depressioner. I den slutna psykiatriska vÄrden har nÀstan hÀlften av mÀnnen störningar som Àr orsakade av missbruk.
-
CHEFER UNDERSKATTAR PSYKISK OHĂLSA

Betydligt fler anstÀllda drabbas av psykiska problem under sitt yrkesliv Àn svenska chefers uppskattningar. Det visar en ny undersökning.
Mellan 20 till 40 procent av befolkningen har nÄgon form av psykisk ohÀlsa och av dem har 10 till 15 procent allvarliga problem som krÀver psykiatrisk behandling. Varannan chef tror endast att en av tio medarbetare kommer drabbas av psykisk ohÀlsa nÄgon gÄng under sitt yrkesliv.
-
Hon besegrade sin borderline

Jouanita Törnström frĂ„n Ărsundsbro har varit i helvetet och vĂ€nt. Om det förelĂ€ser hon tillsammans med skĂ„despelarna Marielle Gröndahl och Hanna Jokela pĂ„ mĂ„ndag i Uppsala. PĂ„ olika vis ska de tre skildra att det gĂ„r att övervinna borderline.
För tolv Är sedan fick hon diagnosen borderline. Det blev en lÀttnad. DÄ insÄg hon att det mÄste vara nÄgot mer Àn en svÄr depression som hon led av. Borderline kÀnnetecknas av dramatiska svÀngningar mellan normalt kÀnslolÀge och nedstÀmdhet och Ängest. Vredesutbrott, dramatiska utspel och impulshandlingar Àr vanliga liksom en stÀndig tomhetskÀnsla.
SjÀlvskadebeteende och sjÀlvmordsförsök Àr vanliga. -
Ny sajt ska dÀmpa ungas Ängest

Landstinget i Ăstergötland Ă€r det första i Sverige som har startat en hjĂ€lpsajt för personer mellan 15 och 19 Ă„r som lider av Ă„ngest och oro. Studier visar Ă€ven att nĂ€tbehandlingar med Kognitiv Beteendeterapi (KBT) har haft stora framgĂ„ngar för att dĂ€mpa oro och Ă„ngest via nĂ€tet.
Under internetbehandlingen fÄr man en terapeut som man trÀffar i början och i slutet men annars har man enbart kontakt via e-post under sjÀlva behandlingen.
LĂ€s mer -
Mjukstart Àr viktigt efter psykisk ohÀlsa

Den som varit sjukskriven för stress eller psykisk ohÀlsa ÄterhÀmtar sig oftast helt och kan med framgÄng börja arbeta igen. För chefen Àr det viktigt att tÀnka pÄ mjukstart, sakligt bemötande och om möjligt en anpassning av arbetsbördan och arbetsplatsen.
-
Psykisk sjukdom Àr inte skamligt

Psykologen Christer Olsson blev fri frÄn sin depression och svÄra Ängest efter Ätta Är. I sin nya bok vill han ge hopp till andra drabbade. "Jag vill komma Ät stigmatiseringen" Att ha en psykisk sjukdom Àr inget skamligt och ingen moralisk defekt.
Hans viktigaste rÄd till den som drabbas Àr att acceptera sjukdomen och berÀtta om den.
ââDet Ă€r nödvĂ€ndigt för att man ska fĂ„ den kraft och den tid att lĂ€ka som behövs. Jag försökte hĂ„lla det hemligt för min 86-Ă„riga mor för att inte göra henne ledsen.














