Det var sommar. Parkbänken låg belägen vid en park nära en skogsdunge.

Två äldre män försökte få dagen och gå. Jonas som den ena hette sträckte på sig.

”Undrar vad livet går ut på?”, frågade han spontant.

”Ja, då får du bli filosof”, konstaterade Lasse, som den andre hette.

”Ja, varför inte. Något måste man ju hitta på. På somrarna sitter vi på en parkbänk hela dagarna och på vintrarna sitter vi framför teven. Det måste finnas något annat att hoppas på.” Lasse tänkte efter en stund.

”Ja, men det är svårt för oss som är gamla”, började han ”Det är lättare då man är ung.”

”Men det är inte lätt att vara ung heller i dessa tider”, konstaterade Lasse. Han fortsatte: ”När jag var ung så lovade jag mig själv att aldrig sitta där med käppen och säga: ”Varför gjorde jag inte det och varför gjorde jag inte det.” Och nu sitter jag här. Vad har jag gjort att vara stolt över? Inte mycket. Största delen av mitt liv har jag arbetat på en fabrik, och aldrig haft pengar över. Jag har uppfostrat fem ungar, som aldrig kommer och hälsar på. Nu väntar jag bara på slutet.

”Vad tror du händer sedan då?” Frågade Jonas.

”Vem vet? Vem bryr sig? Det är nu vi lever, inte i evigheten. Det har jag alltid trott på. Att det är nuet som betyder någonting.

”Men betyder inte det här någonting då? Fortsatte Jonas att fråga.

”Det är det jag undrar över. Det är klart att det finns ett värde i att bara koppla av. Vi kan göra vad vi vill och behöver inte tänka på arbete. Men frågan är vad det finns för alternativ.

”Att sitta på en parkbänk och filosofera är en god sak”, konstaterade Jonas. ”Men det kan man ju inte göra hela dagen. Jag tror på att fylla dagen med något meningsfullt.”  Lasse avbröt honom.

”Men vad är meningsfullt?”

”Först och främst måste jag påstå att ett arbete är meningsfullt.” Lasse avbröt honom igen.

”Men inte för oss. Vårt arbetsliv ligger bakom oss. Och det finns folk som är arbetslösa eller sjuka. De kan inte heller arbeta.”

”Ja, då får man ju skapa sig ett arbete”, svarade Jonas. ”Det finns ju massor att hitta på. Felet med oss är att vi är så tröga. Vi har dålig fantasi. Vad tror du man kan hitta på?”

”Ja, städa är ju uteslutet. Vi har ju städhjälp.” Svarade Lasse sorgset. Sedan lyste han upp. ”Studera kanske. Det betyder något. Vad har du för intressen?”

”Jag har alltid varit intresserad av historia”, svarade Jonas försiktigt. ”Det kanske man kan avsätta tid för. En timma till att läsa böcker. Det är en bra idé. Vad tror du?”

”Ja. Då är en timma avklarad. Då är det bara elva kvar.”

”Menar du att du sover i tolv timmar?" Undrade Jonas förvånat.

”Nej, man det tar några timmar att somna”, svarade Lasse. ”Jag tror på att lägga mig på bestämda tider. Därför går jag och lägger mig tio varje kväll, och så ställer jag klockan på tio. Allt för en regelbunden sömn.” Han fortsatte: ”Det har blivit en rutin för mig. Sömnen är viktig.”

”Man kanske skapa sig lite mer rutiner i livet”, tog Jonas vid ” Personligen har jag bara en rutin. Det är att borsta tänderna varje morgon. Men det måste finnas mer att hitta på. Vad sägs om motion? Lasse tänkte efter en stund.

”Vi är för gamla för att ta i för mycket. Det måste vara något enkelt i så fall. En promenad varje dag kan jag ställa upp på. Men det måste vi avsätta tid för i så fall, annars blir det inte av. Vilken tid är bäst tror du?”

”Det måste vara tidigt”, Svarade Jonas och blev tyst en stund. Sedan fortsatte han: ”Efter frukost är en bra tid. Kan du ställa upp på det?”

”Ja, men förvänta dig inte att jag kommer att hålla dig i handen.” Jonas skrattade till. Sedan blev han tyst och tänkte efter en stund.

”Man kanske skulle finna sig en kvinna på gamla dar. Vad tror du om det?”

”Jo, det skulle liva upp stämningen lite”, svarade Lasse. ”Men hur skulle det gå till. Om det nu finns någon gammal tant som vill ha oss. Det finns ingen på hemmet i alla fall. Den saken är klar. Och gammeldans i skogen existerar inte längre.” Jonas lade pannan i djupa veck.

”Folk använder datorn nu för tiden”, sade han. ”Men det är inget för oss. Jag kan inget om sådant. Vad säger du om en kontaktannons?”

”Jo, men är kärleken så viktig?” Undrade Lasse och rättade till slipsen.

”Vad kan vara viktigare än kärleken”, svarade han. ”Om livet ska gå ut på något så måste det vara kärlek. Vad tror du?”

/Daniel
 
  


Blandade artiklar

Hjälpmedelsinstitutet

Gratis hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar

- Appar som stöd
- Kognitionsappar
- Appar för kommunikation

Hjälpmedelsinstitutet

Kloka ord

Ju starkare och viktigare arbete, ju oundgängligare är vila och ro.

Carl Von Linné

Vi vill alla ha rykte om oss att vara frikostiga och vi vill köpa det billigt.

Mignon McLaughlin

En invaderande armé går att stå emot, men inte en idé vars tid är kommen.

Victor Hugo